En solig morgon på Nytorget. Ett plötsligt uppvaknande och en insikt: Saker händer. Saker förändras. Men det blir inte så annorlunda i framtiden mot hur det är nu. Jag blir inte så annorlunda, jag är den jag är den jag är. Den jag är. Jag kanske kommer att förändras. Saker kommer hända mig. Men ändå är jag den jag är. Nu. Och sen.
*
Jag kan inte avgöra om insikten gjorde mig lugn och tillfreds eller uppgiven och frustrerad; jag tror att jag kände en lättnad. Det lustiga med insikter är att de är helt klara i en sekund eller så, och sedan är de borta. Efteråt finns bara minnet av insikten kvar. Och när minnet sviktar börjar allt om från början igen. Eller...?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar