Nya friska (?) tag!

Lång paus, jag vet, men det har varit, och är, fullt upp. Och den här veckan blev jag sjuk igen. Har nog inte varit helt frisk sen i början av december. Det är inte roligt längre; jag vill må bra igen! Inte ha feber, hosta, snuva eller svalgproblem. Snälla, låt det gå bort nu! Men för en dryg vecka sedan mådde jag ganska bra och fick en impuls att ringa en fotograf för att ta lite bilder - och här är resultatet! Är väldigt nöjd och glad för dem. Fler bilder finns under fliken bilder. 

Mary, Edith, Sybil och jag

Downton på Hallwylska palatset i Stockholm - Fint som snus. De har dessutom en visning om hur den Hallwyllska familjen firade jul för sisådär hundra år sedan. Jag önskar att jag hinner se den innan den försvinner. 

Materiell önskelista

Jag brukar inte önska mig saker längre. Dels för att jag vill uppskatta det jag har mer än det jag inte har och dels för att jag har så många icke-materiella önskningar och drömmar som jag mycket hellre vill ska slå in. Men självklart finns det grejer, mer eller mindre onödiga, som jag drömmer om att få eller skaffa själv. Så här kommer den: 

Linnéas materiella önskelista (utan inbördes ordning)

1. Digital systemkamera, enklare modell

2. Blixt till min polaroidkamera

3. Film till min polaroidkamera

4. Oräkneliga illustrationer från Tovelisa, allra helst Ugglekramen

5. Helkroppsmassage

6. Pedikyr och manikyr (har aldrig testat, är det värt?)

7. Teaterbiljetter, framförallt till Hjälp sökes
8. Underbara Claras bok

De icke-materiella önskningarna håller jag för mig själv. Det känns bäst så. Just nu i alla fall. Vad önskar ni er? 

Höstiga hälsningar

En mer hektisk höst har jag aldrig varit med om. Önskar att dygnet hade fler timmar och veckorna en extra dag, en dag för vila och återhämtning. Efter en månad utan nästan en enda ledig dag har jag fått signaler från kroppen att lugna ner mig. Men det är svårt, allt är ju så roligt! Vill göra allt, vill vara med på allt. Vill inte vara den som säger nej! Och än går det bra! Jag ska försöka ta hand om mig själv bättre  nästa vecka när det börjar om igen. Ingen rast, ingen ro - så är det i kultursektorn - och jag älskar det! Bilden är från en kväll i augusti, BAO spelar för mig och 7000 andra på Vaksala Torg i Uppsala och jag har min bästa klänning. Den som får mig att känna mig lite som Alva i Madicken, min idol, just när hon dansat med Sotarn på välgörenhetsbalen. Vilket barndomsminne! 

På ett ögonblick blir allt annorlunda

    Skogen långt borta
    himlaranden långt i fjärran
    frostiga åkrar milsvitt emellan.
    Min ensamhet nära,
    tätt intill,
    bredvid mig under täcket.

ur Sånger om kärlek av Eeva Kilpi

Hemma igen

 

                På förmiddagarna skriver jag,

                på eftermiddagarna blir det dikter,

                på kvällarna spanar jag ut mot vägen,

                dricker vin och dansar.

                Vilken solodanserska

                har inte världen gått miste om i mig.

                Den som inte kommer

                vet inte vad han går miste om.

ur Sånger om kärlek av Eeva Kilpi

Vadstenaklädd

I Vadstena användes denna pärla. Min nyfunna älskling, 85 pix på Myrorna!

Vinbärsfönster

För ett par år sedan köpte jag de här gardinerna. Sedan dess har de väntat på rätt fönster, rätt tillfälle att förfina mitt bo. Nu är det dags. Nu är det äntligen uppe! 

Dags för kringlor!

Äntligen! Äntligen är håret tillräckligt långt för att göra flätor att fästa på huvudet, som en enda stor kringla!

Bulle och bild

När jobbet man har innebär ett par dagars jobb i rad och sedan två dagars ledigt kan plötsligt helgen ligga mitt i veckan. Den här veckan blev det torsdag-fredag. Och idag, som är min söndag, blev det en promenad upp på Mariaberget för kaffe med dopp. Satt där en stund och betraktade min första bild med Polaroidkameran. Bilden föreställer Katarina kyrka - den finaste kyrkan i stan om ni frågar mig! 

Det sa bara klick!

Igår gjorde jag kanske världens bästa impulsköp - en polaroidkamera modell äldre. Jag har spanat och suktat efter en länge och igår kunde jag inte hålla mig längre. Den stod där i skyltfönstret i gamla stan och faktiskt, det sa bara klick! Nu är den min, nu äntligen kan jag ta fyrkantiga analoga kort där man aldrig riktigt vet hur det blir förrän efteråt. Jag gillar't!

Ser du löven för alla träd?

Förra veckan var jag på Liljevalchs hemslöjdutställning

 Det allra bästa var skogen av träd med hemslöjdade löv där alla som anmält sig fått vara med och skapat

 I höstas gick det ut en förfrågan om man ville slöjda ett löv, helt fritt efter en stomme till den här utställningen

 De 2000 lövstommarna tog slut på nolltid och resultatet finns att se i skogen som byggdes upp å Liljevalchs

 Sammanlagt blev det 88 träd och det var helt otroligt inspirerande att se vad folk slöjdat fram

 Det ena mer finurligt än det andra

 Det sprudlar verkligen av fantasi och kunskap i Sverige

Jag gick runt och bara njöt av helheten, det var omöjligt att hinna uppfatta alla löv var för sig

 Många använde sig av stommen som en symbol för barnets första levnadsplats

 Här är en till och sedan min absoluta favorit

Detta var bara en del av utställningen och resten var minst lika sevärd. 

Åk till Liljevalchs, det är ett måste! 

Juninatten

Nu går solen knappast ner,
bländar bara av sitt sken.
Skymningsbård blir gryningstimme
varken tidig eller sen.

Insjön håller kvällens ljus
glidande på vattenspegeln
eller vacklande på vågor
som långt innan de ha mörknat
spegla morgonsolens lågor.

Juni natt blir aldrig av, 
liknar mest en daggig dag.
Slöjlikt lyfter sig dess skymning
och bärs bort på ljusa hav.

Juninatten av Harry Martinsson

Face