Återkomsten!

En lång paus har det blivit. Det har inte funnits tid eller ork eller lust, för det har hänt mycket här. Men jag lever, och snart är det dags för vår slutproduktion på Calle Flygare. Premiär om en dryg vecka! Kom förbi, gör det! Detta vill ni inte missa! 

Nya friska (?) tag!

Lång paus, jag vet, men det har varit, och är, fullt upp. Och den här veckan blev jag sjuk igen. Har nog inte varit helt frisk sen i början av december. Det är inte roligt längre; jag vill må bra igen! Inte ha feber, hosta, snuva eller svalgproblem. Snälla, låt det gå bort nu! Men för en dryg vecka sedan mådde jag ganska bra och fick en impuls att ringa en fotograf för att ta lite bilder - och här är resultatet! Är väldigt nöjd och glad för dem. Fler bilder finns under fliken bilder. 

Strindberg på en vägg

"Däremot öppnas det ett litet fönster här för tårfyllda avsked"

Klungan alltså...

Jag kan se det här hur många gånger som helst!

Se oss flyga över scenen i fruktansvärda hastigheter

2012

2012. Ett år av mitt liv. Vad hände egentligen? Jag har svårt för summeringar, svårt att minnas, både  vad som var höjdpunkter och vad som var dalar. Jag har varit kombo, tittat på oräkneliga teaterföreställningar, ätit frukost på café väldigt många gånger, firat midsommar på Skansen, besökt Vadstena och varit på den bästa BAO-konserten någonsin på Vaksala torg. Och jag har haft en helt galen höst då jag tagit reda på hur mycket jag kan göra på en och samma gång utan att gå sönder. För att få reda på var gränsen går måste man gå sönder lite. Nu vet jag, nu har jag lärt mig, och kommer inte att köra lika hårt i framtiden. Tror jag. 

Sörja för de sina

I lördags, som på beställning, blev jag sjuk. Jag förstod inte allvaret förrän på söndagskväll och jobbade ändå hela helgen, men på måndagen blev det till slut en tur till doktorn. Och nu börjar hostan ge med sig. Men tröttheten sitter i. Inte så konstigt kanske, efter en sådan späckad höst. För en vecka sedan avslutade vi vår barnproduktion och jag spelade mormor Ester för sista gången. Hon som aldrig har berättat sin barndoms historia om Raoul Wallenberg och hans arbete i Budapest. Ett långt projekt har gått till sin ända. Fint blev det! 

Nu kurerar jag mig själv med sömn, Alex och Sigges podcast och Kristina Sandbergs bok Sörja för de sina. En helt otrolig fristående fortsättning på Att föda ett barn. Kan inte släppa tanken på Maj. Hennes öde. Det ömmar. 

För det finns en chans. Det finns faktiskt en chans.

Jag har gått runt och lett mitt största leende hela dagen idag. Gått runt på stan och fnittrat och hoppat i snöhögar. Har varit i ett lyckorus sen i förmiddags. För då gjorde jag en sak som var så otroligt rolig och inspirerande. Och jag fick träffa en av mina stora idoler. Åh, det var fint! En stund att minnas! 

*

Efter två dagar med sammanlagt fyra föreställningar har vi ledigt idag och i morgon. På fredag spelar vi de sista föreställningar av ungdomsmusikalen Det kunde varit du. Vi har fått otroligt fin respons från de som sett den vilket gjort oss alla väldigt glada. Som vi har slitit med det här projektet. Och snart är det över. Konstigt. Kan inte riktigt ta in att vi inte ska fortsätta spela nästa vecka. Ska passa på att njuta multum på fredag! 

Det kunde varit du

Tre föreställningar på en dag och jag njuter. Tänker inte på att jag sitter med buskiga ögonbryn och grått hår på tunnelbanan hem, det spelar liksom ingen roll. Det jag håller på med är större, hur pretentiöst det än låter. Här är jag och min kära medspelare Frida timmarna innan kvällens föreställning som blev en succé! I morgon kväll är det dags igen. Men nu: Sömn! 

"Tror han att man måste ligga stel och styv under kistlocket för att vara död? Tror han det, Gösta Berling? Tror han inte att de flesta människor här i världen är redan döda, eller halvdöda?"

Oj, vilken vinter det blev helt plötsligt. Efter en dag sjuk i sängen och genrep och föreställningar är plötsligt hela Stockholm i kaos p.g.a snön. Det är meterhöga vallar på Götgatan och den långa trappan upp till min gata fungerar nu bäst som brant skidbacke. Då är det skönt att komma hem, vara någorlunda frisk, och titta på Gösta Berlings saga med Thommy Berggren och Margareta Krook.

 

Väldigt passande en sån här dag när man drömmer om slädar istället för opålitlig kollektivtrafik. 

Materiell önskelista

Jag brukar inte önska mig saker längre. Dels för att jag vill uppskatta det jag har mer än det jag inte har och dels för att jag har så många icke-materiella önskningar och drömmar som jag mycket hellre vill ska slå in. Men självklart finns det grejer, mer eller mindre onödiga, som jag drömmer om att få eller skaffa själv. Så här kommer den: 

Linnéas materiella önskelista (utan inbördes ordning)

1. Digital systemkamera, enklare modell

2. Blixt till min polaroidkamera

3. Film till min polaroidkamera

4. Oräkneliga illustrationer från Tovelisa, allra helst Ugglekramen

5. Helkroppsmassage

6. Pedikyr och manikyr (har aldrig testat, är det värt?)

7. Teaterbiljetter, framförallt till Hjälp sökes
8. Underbara Claras bok

De icke-materiella önskningarna håller jag för mig själv. Det känns bäst så. Just nu i alla fall. Vad önskar ni er? 

Höstiga hälsningar

En mer hektisk höst har jag aldrig varit med om. Önskar att dygnet hade fler timmar och veckorna en extra dag, en dag för vila och återhämtning. Efter en månad utan nästan en enda ledig dag har jag fått signaler från kroppen att lugna ner mig. Men det är svårt, allt är ju så roligt! Vill göra allt, vill vara med på allt. Vill inte vara den som säger nej! Och än går det bra! Jag ska försöka ta hand om mig själv bättre  nästa vecka när det börjar om igen. Ingen rast, ingen ro - så är det i kultursektorn - och jag älskar det! Bilden är från en kväll i augusti, BAO spelar för mig och 7000 andra på Vaksala Torg i Uppsala och jag har min bästa klänning. Den som får mig att känna mig lite som Alva i Madicken, min idol, just när hon dansat med Sotarn på välgörenhetsbalen. Vilket barndomsminne! 

Trubadurerna ska samlas på mitt fönsterbleck. Och kungen och drottningen ska sätta på sig sina kronor och be mig om ursäkt.

Ett studiebesök en onsdag i september 2012. Förmiddag. Solen lyser över Nybroviken och blåsten för med sig den där krispiga höstluften som är så skön att andas. Den gör mig nästan berusad. I kroppen rusar energi och känslor, planer och idéer om vartannat och jag mår riktigt bra. Än är jag inte där, än är jag bara där i drömmarna, precis som i natt. Men bara det att jag bestämt mig gör att resan blir lite mer angelägen och, tror jag, mycket mycket roligare. Åh, att hitta hem. Hitta flera hem. Det e' fint de'. 

"Om man har en talang, då får man ju se till att ta hand om den, annars är man ju dum i huvudet" - Benny Andersson

Sånt här händer inte ofta. Den stora trion samlad i samma intervju, samtidigt. Åh.

Allt bra som finns

Ibland bara slår det mig, hur bra jag har det! Hur mycket av det jag drömt om som faktiskt har slagit in och till och med blivit bättre än jag kunnat föreställa mig. Med Stockholm. Med teatern och vännerna och nu också med jobbet. Vårvintern 2011 slog det mig att jag kanske kunde jobba på Junibacken, det tror jag skulle passa mig. Och nu sitter jag här, jobbar på Junibacken, och trodde inte att det kunde bli så här bra! Det är en ynnest att få arbeta för att glädja barn och vuxna tillsammans med sådana arbetskamrater som finns på Junibacken. Att alltid känna sig välkommen och uppskattad, att känna att det man gör faktiskt tas emot med glädje. Fint är vad det är! 

Vadstenaklädd

I Vadstena användes denna pärla. Min nyfunna älskling, 85 pix på Myrorna!

En liten semester

Det har varit ett par dagars tystnad. Jag har nämligen haft en minisemester i Vadstena på ungefär ett dygn. Allt hanns med: cafébesök, teaterbesök, promenad och vin på balkongen hos den finaste vännen. Dessutom privat guidad tur av densamma. Oerhört fint. Hann också med en sväng hem till föräldrahemmet. Nu är jag åter i Stockholm. Återkommer snart igen! 

11 svar - 6 frågor

Häromdagen hittade jag en lista hos fina Ingrid och tar nu med den hit.

  

1. Vad vill du bli när du blir stor?

Jag vill bli skådespelare. Helst på teater men gärna film också. Det bästa vore att kunna kombinera musik, sång och teater och kunna göra mycket av allt. Men alltså konkret: Skådespelare! 

2. Om du bara fick lyssna på en skiva i resten av ditt liv, vilken skulle det då 

vara?

Jag lyssnar inte mycket på musik, jag har den oftast redan i "huvudet", men en skiva jag ständigt återkommer till är denna. Fint. Som. Snus.

3. Är du med i någon förening/parti/liknande?

Jag är med i Fredrika Bremer-förbundet. Efter att ha fått ett par stipendier från deras stiftelse fick jag ett års medlemskap gratis, sedan har jag blivit kvar. 

4. Vad brukar du och dina vänner göra tillsammans?

Prata. Skratta. Dricka vin. Fika. Prata mer. Skratta.

5. Vilken är din favoritfilmscen?

Åh vad svårt! Tycker mycket om julbordsscenen i Fanny och Alexander, eller egentligen är hela julaftonskvällen i den filmen magisk! Tycker även väldigt mycket om scenen i Amadeus när Salieri möter Mozart för första gången och inser att denna unga "galning" är så mycket bättre än han själv någonsin kommer bli. Fint och ledsamt på samma gång. Och slutscenen i Döda poeters sällskap. Ryser varje gång!

 6. Har du någon förebild? Motivera!

Det finns så många som jag inspireras av och ser upp till. Många som ger mig energi och mod att fortsätta med det jag gör. Musikaliska förebilder: Helen Sjöholm, Benny Andersson, Edith Piaf m.fl. Skådespelande förebilder: Lena Nyman, Bibi Andersson, Gunilla Röör, Gösta Ekman m.fl. Men, mina största förebilder är mina föräldrar! De har inte haft det så lätt alla gånger men ändå fortsätter de att se framåt, alltid vara positiva och göra det bästa av det de har. I dem har jag den största tryggheten och kärleken.

7. Vad gör du helst en ledig lördag?

Då frukosterar jag på Gildas och går sedan över gatan till Sthlms Stadsmission och fyndar. Sedan en lugn eftermiddag hemma eller ute på Djurgården. På kvällen hänger jag hemma på balkongen med fina vänner och njuter av det fina sällskapet.

8. Vilket är ditt favorit-tvprogram?

Jag har ingen tv tittar ganska ofta på webben. Just nu går två favoriter i repris: Kvartersdoktorn och Macken. Väl värda att se! 

9. Vad får dig att bli arg?

Orättvisor är aldrig kul, varken i den stora eller lilla världen. Jag blir arg när jag ser hur folk kan bete sig mot varandra och mot djuren och miljön och jag blir arg på mig själv när jag inte säger ifrån. Det är svårt att säga att man blir arg; det måste jag öva mig på.

10. Vad får dig att skratta?

Mina vänner får mig alltsomoftast att skratta. Mitt gudbarn likaså, han är en riktigt kul femåring, helt utan att veta om det. Filip och Fredrik ibland när jag är på det humöret.

11. Vilket är ditt bästa utflyktsmål?

Oj. Jag måste säga Waldemars udde ute på Djurgården. Både natur och kultur i en ljuv förening, nästan mitt i stan. Att sitta på en bänk i solnedgången i Prins Eugens trädgård är nog bland det bästa som finns. Vattnet som slår in mot land, utsikten över hufvudstaden, smaken av saltvatten i munnen och doften av blommor och nyklippt gräs. Ett riktigt smultronställe!

Här kommer mina utmanarfrågor: 


1. Om du fick åka tidsmaskin bakåt i tiden, vart och när skulle du åka då? 
2. Vilka tre saker finns alltid i ditt kylskåp? 
3. Var tror du att du befinner dig om 5 år? 
4. Vem identifierar du dig mest med i Mumindalen?
5. Vilken/Vilka är din/a favoritförfattare?
6. Vad längtar du efter? 

Jag utmanar Elin-Alice, Rebecca, Hanna, Elin och Angeliqa. 

En stund på jorden

Tar vi ett kort på barnen i sommartid...

...när de dansar

När vi dansar

En stund på jorden 

En förtröstan

Under året som gått har det hänt så mycket, hela min värld ser annorlunda ut nu mot vad den gjorde för ett år sedan. Men framförallt ser jag annorlunda på livet, på mig själv och min omgivning. Jag tror att jag har hittat det nu, det som jag så länge drömde om och strävade efter utan att riktigt veta vad det var. På köpet har jag fått en större tilltro till mig själv och att lita på min inre röst. En förtröstan genom livet. Det går bra. Allt kommer bli bra, förr eller senare. 

Tv-klassiker till alla!

Eva Röse i Längtans blå blomma från 1998

Det här ser jag fram emot! Gamla klassiker som man aldrig har haft möjlighet att se i sin helhet blir snart tillgängliga på nätet. Tänk att kunna se hela Melodifestivaler från 60- och 70-talen istället för enskilda klipp, eller Hylands Hörna och Här är ditt liv. 

Jag hoppas på att få återse dramaserier jag såg som barn och tyckte så hemskt mycket om. Är det någon mer än jag som kommer ihåg Morsarvet, Längtans blå blomma, Mor gifter sig och Fru Marianne? Allihop är underbara Svt-produktioner och är svåra att få tag på t.o.m på dvd - nu kanske de kommer gå att se om och om igen. Hoppas hoppas! 

Vad skulle ni vilja se ur Svts arkiv?