Ojojoj!

Så många år som jag väntat på att Luciafirandet i Svt ska vara från Uppsala Domkyrka. Den ståtligaste kyrkan av dem alla där jag själv så många gånger haft Luciakonsert med Uppsala Musikklasser. Och så, i år, blir det äntligen av! Med de bästa av de allra bästa! Benny! Helen! Stockholm Chamber Brass! 

För er som inte känner till de sistnämnda är det en av världens bästa brasskvintetter. Urban Agnas, som spelar i kvintetten, var min lärare på musikhögskolan i Köln och ett par år innan dess. Jag har tillbringat otaliga timmar tillsammans med honom och han har betytt och betyder otroligt mycket för mig. Han är en musiker i världklass, precis som Benny och Helen, och det kan inte bli annat än bra! 

Jag drömde till och med om det i natt. Jag var med på inspelningen i domkyrkan och pratade efterklang med gänget. Fint var det. Precis som det här kommer bli! 

Händelser

Saker jag gjort de senaste två veckorna när mitt internet varit mer eller mindre paj: Jag har kokat levande kräftor på min mammas födelsedag. Jag har varit på stadsteaterns invigning av säsongen och insett, när jag lyssnat på HAIR-ensemblen, att jag vill gå på typ allt. Jag har varit på Moderna Museet, Jonas Gardell i Vitabergsparken och suttit på olika caféer och skrivit. Jag har varit på anställningsintervju och börjat provjobba. Jag har varit statist i en långfilm, haft två konserter. Jag har blivit intervjuad live i radio och sjungit i den samma. Jag har börjat på Calle Flygare. Det har visst hänt en del! 

Ett fint minne

Ett par bilder till från min examen, nämligen mitt program som jag blev väldigt nöjd med. Bilden på framsidan är från en vacker gränd i Gamla stan i Stockholm i vintras. Den andra bilden är från en båt förra sommaren på väg till Åland. Fick faktiskt beröm från juryn för både musik, program och klänning efter konserten.

Nytt i musikfilken

Idag har jag lagt upp ett nytt stycke under filken Musik. Det är jag som spelar ett Intrada, ett solostycke av Otto Ketting, i början på förra sommaren. Det hörs nog ganska tydligt att det är en liveinspelning och jag har låtit den vara helt oretuscherad, men jag tycker att det är ett fint stycke och därför har jag lagt upp den. Mycket nöje!

Jag kunde dansa så, jag kunde sväva så

Här är ett par bilder till från examensdagen. På fredag är det redan två veckor sedan. Tiden går snabbt men minnet av dagen kommer stanna kvar länge. 

Hej då Köln / Tschööö Kölle!

Kära Köln, tack för allt jag fått uppleva under åren vi haft tillsammans. Det har inte alltid varit lätt; många gånger har det varit hel förfärligt, men att jag tog mig igenom det svåra och kom ut på andra sidan - det är det jag kommer minnas. Det har funnits många ljusa stunder också och jag är oerhört tacksam och glad att jag lärt känna dig. Du är kanske inte den vackraste staden i världen, men du är definitivt den charmigaste. Det är inte för inte som du kallas Europas hjärta! Jag älskar dig och du kommer alltid att vara min andra hemstad. Kanske kommer jag tillbaka, kanske inte. Hur det än blir kommer du alltid att finnas inom mig! Hej då Köln, jag älskar dig! 

___________________________

Liebe Köln - Ich hab dich für immer Lieb!

Tschüss!

det här är jag

Hej! Jag heter Linnéa Sofi Elisabeth Johansson. Jag är uppvuxen i ett hus på landet utanför Uppsala. Där bodde jag tills jag blev 17 och flyttade hemifrån för att gå ett år på Musikhögskolan Ingesund utanför Arvika innan jag flyttade utomlands. 

Jag bor ännu ett par dagar i Köln - Europas hjärta. 2007 började jag studera trumpet på Musikhögskolan här i stan och sedan dess är Tyskland mitt land och Köln min stad. Fram tills nu, för i fredags spelade jag mitt Diplomprüfung och nästa vecka flyttar jag härifrån, hem till Sverige. 

Så fort jag kommer hem flyttar jag till hufvudstaden och i höst börjar jag på Calle Flygare Teaterskola i Stockholm . Det känns superkul, spännande och lite lite läskigt. Vad som händer i framtiden har jag ingen aning om och det känns bra. Bra för mig att öva mig på. 

Jag är annars en ganska vanlig, snäll människa. Dessutom en ganska så orolig, folkskygg och grubblande dito. På fritiden, när jag inte spelar trumpet, sjunger eller så (eller oroar mig och grubblar), tycker jag om att gå på loppis, bada badkar, prata om viktiga saker med viktiga vänner, läsa böcker, dansa lindy hop och skriva. 

Jag gillar gamla svenska filmer och sånt jag redan sett tusen gånger och kan utantill och min absoluta favorit är Fanny och Alexander. Är bra på att diska men värdelös på att minnas namn när jag träffar nytt folk; ett ansikte glömmer jag dock sällan. Min högsta önskan är att jag kan arbeta med det jag vill och försörja mig på det, att de jag älskar och jag själv får vara friska och att någon gång i framtiden få bli mamma till en hel skock med ungar. 

Det var lite om mig, helt kortfattat. Om det är något ni undrar över - fråga på! :)

Diplomprüfung fertig!

Jag tog en snabb bild på mig själv i aftonklänningen,
en kort stund innan det var dags att gå in på scenen

Idag gjorde jag det. Mitt Diplomprüfung. Kl. 12.00 i kammarmusiksalen på Hochschule für Musik und Tanz Köln spelade jag upp mitt 45 min långa program för jury, familj och vänner. Efteråt spelandet, som gick bra, fick jag mitt betyg och sedan blev det kramkalas i foajén med alla mina fina vänner.

Innan jag gick in på scenen insåg jag att jag verkligen har förberett mig och gjort mitt allra bästa inför det här provet. Nu var det bara att gå ut och ha kul! Och det hade jag. Visst, jag var lite nervös och blev ganska trött i läpparna ungefär halvvägs in i konserten, men det gjorde inget. Jag njöt av varje sekund! Det bästa var nästan att några av mina allra bästa vänner var med och spelade och delade den här stunden med mig. Är superglad och jättenöjd med allt! 

Kommer lägga upp fler bilder från dagen senare. Här ovan får ni en sneakpeak på klänningen jag sytt upp för dagens konsert. En vacker kreation i bordeaux-rött med släp som får mig att känna mig som en prinsessa! Hela dagen har hittills varit helt fantastiskt och förhoppningsvis fortsätter det så. Snart är det dags att bege sig till restaurangen och efter det är det dags att fira med mina vänner. Bis bald! 

Denna dagen - ett liv

Idag hade jag min allra sista trumpetlektion för Urban här på skolan. I övermorgon spelar jag mitt Diplomprüfung och sedan är jag färdig. Det går inte att ta in, det är inte klokt. Fyra år har jag varit här i Köln - det känns som en evighet men samtidigt som om jag drömt alltihop. Vad hände, liksom? Hur gick det här till egentligen? 

Det är svårt att organisera tankarna när jag fortfarande är mitt uppe i allt. Det är så mycket känslor som kommer upp. Kanske bäst att vänta med det ett tag. Nu ska jag först ha rep i eftermiddag. Sedan ska jag spela på fredag. Och sedan, är jag klar! 

En vecka kvar

Om en vecka är jag klar. Kan inte fatta det.

Turné

I maj var jag på turné till Österrike och italienska Tirolen med orkestern på skolan

Först åkte vi till Salzburg och spelade - Mahlers femte symfoni var vad som stod på programmet

    

Efteråt firade jag och Caroline att första konserten gått bra

Två av mina allra bästa vänner - Dario och Caroline i bussen efter konserten 

Från Salzburg åkte vi till den vackra staden Brixen där vi skulle bo resten av turnén

Vädret var strålande och staden var magiskt vacker

Vi spelade ytterligare tre konserter, i Merano, Sterzing och här ovan i Toblach

Under den sista dagen var vi ett gäng som bestämde oss för att vandra i bergen

Många timmar senare var vi äntligen uppe på 2000 meters höjd

Och det var verkligen värt det 

Utsikten var bedövande vacker och luften var frisk och ren

Innan sista konserten på kvällen spexade jag och Rhea genom att byta instrument för en stund

Det blev verkligen en resa att minnas för livet