Det är svårt att beskriva med ord och ett par få bilder hur fint jag hade det på Skansen i fredags. Jag fann någon slags frid därinne, ett lugn jag inte kan beskriva. De senaste veckorna har gått lite upp och ner, jag har svårt att hitta struktur på min tillvaro. Men inne på Skansen kändes allt plötsligt så självklart, så rent och klart. Det dåliga samvetet gnager ständigt i mig, för allt och ingenting. Men jag insåg därinne att jag duger; jag gör mitt bästa och försöker så gott jag kan, och mer kan jag faktiskt inte göra. Det är konstigt det där, vad ett friluftsmuseum kan få en att uppleva känslomässigt.
Vilka ljuvliga bilder. Och jag känner igen mig så väl i det du skriver. Jag har också haft svårt att hitta struktur på tilvaron, har kännt dåligt samvete, allt det där. Och så händer något fint som gör att man känner sådan frid och sådan acceptans. Man är med om något, besöker en vacker plats eller något sådant. Och man känner att bitarna liksom faller mer på plats. Kram
SvaraRadera